Det är lite som mega-Drömfabriken. Fast gratis. Jag förstår att SFI inte har resurser för något på den här skalan, men den stora skillnaden är att alla här är ungefär som jag, precis på gränsen till att kunna kalla sig proffs. På Drömfabriken är det ju lika mycket sjuttonåriga nyfikna besökare som vill se Helena Bergström prata som det är folk som faktiskt försöker eller är filmskapare. Här har allmänheten också möjlighet att komma på föreläsningar (kan tänka mig att det blir en del när Tilda Swinton ska prata), men BTC-deltagare har förtur.
Så här långt har jag hookat med en fotograf från Australien, en från Frankrike, en scenograf från New York en producent från Schweiz och de andra svenskarna här, Roozbeh och Nicolas.

Listan på föreläsare är också väldigt imponerande. Utöver namnkunnigt folk som Wim Wenders, Tom Tykwer och Stephen Frears är bredden på hantverksexperterna enorm och när man läser igenom deras CVn är det svårt att inte slås av häpnad. Det är mycket tyskar, så klart, men minst lika många från resten av Europa, Amerika och Asien.
Och, det viktigaste är att de är proffs. På drömfabriken är ju många föreläsare just det, föreläsare. Här är det nog ingen som har föreläsningar och bokskrivande som främsta sysselsättning.

Willem Defoe ville jättegärna vara med på BTC, men kommer inte till Berlin förrens på torsdag, sista dagen så de la till en föreläsning på fredag eftermiddag. Jag kommer vara där, med risk att missa flyget hem. Tur att jag ville ha en "ledig" dag i Berlin och inte bokade morgonflyget.

Kön till biljetter imorse var runt en timme. Jag ville inte stå till den, och fick således inte nån biljett till master classen i klippning. Ska försöka snirkla mig in ändå.
Lesson learned, resten av dagarna skaffar jag biljetter det första jag gör.